Unga kvinnors psyke

I inläggen nedan har vi gått igenom flera orsaker till att unga kvinnor mår dåligt. Forskarna anser sig t.ex. veta att vi väljer fel män om vi äter p-piller.

Om du läser på lite kommer du att se att feministerna ofta säger att vi kvinnor får sämre vård och att vi ”missgynnas” på allehanda sätt, och att det är männens fel.

Vi glömmer då helt bort att det vimlar av rivaliserande kvinnor som ställer till det för andra kvinnor, hela tiden. Inom vården, på dagis, Försäkringskassan och i skolor arbetar nästan bara kvinnor, så blir du illa behandlad där är risken rätt stor att det är en annan kvinna som gett sig på dig.

När man skriver gör man ofta rätt i att generalisera lite för att markera saker och ting, och i detta fall kan jag indela kvinnorna i två olika grupper: systerkvinnorna och rivalkvinnorna.

Systerkvinnorna har bra relationer med andra kvinnor och även med sina mammor, och de hjälper alltid andra kvinnor om de kan. De kan ha vänskapsrelationer med män om deras kvinnor tycker att det är okej, och på det hela taget är det här en rätt fredlig och monogam kvinna. Hon är mycket lojal mot andra kvinnor. Hon fungerar bra i grupp och du hittar henne i yrken där det finns många kvinnor: på frisersalongen, i hotellreceptionen eller på SPA. Hon parar ihop sig med den friske, fredlige mannen som älskar sin kvinna, och de samarbetar. De är rätt ”problemfria”. Fundera igenom hur många systerkvinnor du kan identifiera i ditt eget liv.

Rivalkvinnorna
De är motsatsen och är inte lojala mot andra kvinnor. De har ofta mycket störda relationer med andra kvinnor, och på arbetsplatser sätter de igång intriger. Du kan se dem i media ibland där de skryter om att de har legat med tusen män eller att de gjort av med en förmögenhet på att pumpa upp brösten. De jagar uteslutande ”häftiga” karlar som helst ska ha pengar – de föraktar män djupt och ser dem som plånböcker, som objekt. Inte sällan dricker de, snorar kokain och har sig.

Du ser dem väldigt ofta inom den offentliga sektorn, om de nu ens har något jobb, och det beror helt säkert på att den privata sektorn inte accepterar deras intriger. De kostar dessutom fruktansvärt mycket pengar om man får in dem i organisationen.

De är ett slags kvinnliga kvinnomisshandlare, manipulativa, sluga och egoistiska. De har ofta en usel relation med sin egen mamma och med andra kvinnor över lag. De parar inte ihop sig med den fredlige mannen för han är ”för tråkig”.

Inte sällan ser man dem som brottsoffer i domstolen, för de parar gärna ihop sig med den manlige kvinnomisshandlaren. Han är minsann inte ”tråkig”! Han och hon delar dessutom sitt förakt för oss vanliga kvinnor. Rivalkvinnornas världsbild är givetvis den att män är svin; så blir det eftersom de söker sig till farliga och icketråkiga killar. När det går fel i förhållandet är de illa ute eftersom de inte har några väninnor, ingen att tala med. De är också mycket ensamma människor. Fundera igenom hur många rivalkvinnor som du kan identifiera i ditt eget liv.

Ligger männen bakom?
Könsrasisterna gör gällande att män bromsar oss, jävlas med oss, ser till att vi får det sämre … och jag menar bestämt att rivalkvinnorna ofta ligger bakom. De söker sig gärna till jobb där de står i centrum med strålkastarna på sig. Den här typen av kvinna vill vi inte ha som ledare, som skatteutredare, som fackordförande, för de hjälper ALDRIG andra kvinnor. De skor sig på andra kvinnors bekostnad. De är också enormt aggressiva och mycket avundsjuka på systerkvinnorna som de gärna vill ha MAKT över. Jag betraktar dem som farliga. De är farliga för bolag, för den vanliga kvinnan, för män och de är farliga för barn.

Fundera igenom hur ofta du har ”fått stryk” av en sensationslysten och manipulativ rivalkvinna – som vill ha kaos, kris och krig – och så jämför du det med hur ofta du har ”fått stryk” av en vanlig, normal svensk man.

Jag brukar kalla dem för ”energitjyvar”
Håll dig ifrån dem så kommer du att må mycket, mycket bättre. Är du själv en rivalkvinna? Fundera då på när i ditt liv dina relationer med alla andra kvinnor gick snett. Red ut det.




Annons:

  • Morningstar

    En mycket intressant analys tycker jag. Kan tänka mig att rivalkvinnorna även är samma sorts personer som under senare år har fått det något ironiska öknamnet batikhäxor på internet. Samma sorts kvinnor som åker på knull-semester till Gambia och liknande platser. Som skriver kärleksbrev till fångar på death-row i USA och ibland även åker över och gifter sig med en dylik “spännande” man. Kaka söker maka som man säger. En psykopat/sociopat söker en likasinnad helt enkelt. Tänk om det ändå hade funnits ett enkelt recept för att få bort dessa psykopater från all form av makt-position i samhället. Då hade mycket varit vunnet.

  • Morningstar

    En mycket intressant analys tycker jag. Kan tänka mig att rivalkvinnorna även är samma sorts personer som under senare år har fått det något ironiska öknamnet batikhäxor på internet. Samma sorts kvinnor som åker på knull-semester till Gambia och liknande platser. Som skriver kärleksbrev till fångar på death-row i USA och ibland även åker över och gifter sig med en dylik “spännande” man. Kaka söker maka som man säger. En psykopat/sociopat söker en likasinnad helt enkelt. Tänk om det ändå hade funnits ett enkelt recept för att få bort dessa psykopater från all form av makt-position i samhället. Då hade mycket varit vunnet.

  • ES

    Jag inser att du generaliserar grovt, men jag kan inte sätta mig in i någon av kategorierna. Har alltid varit blyg. Jag upplever nästan alltid en en otäck spänning när man buntar ihop främmande kvinnor i rum. Jag sökte mig till en utbildning med nästan bara killar på universitetet, eftersom jag knappt orkar med all drama som sker när kvinnor i (t.ex) en klass delar upp sig i två läger, något jag ofta erfarit. Jag har fler killkompisar än tjejkompisar, men de få tjejkompisar jag har värderar jag högt (skulle gärna ha fler). Har bra pojkvän. Jag kallar mig inte feminist, eftersom det är ett så bespottat ord och jag inte hatar män. Men jag anser att Simone de Beauvoirs filosofi sammanfattar min egen syn ganska bra, även om den är något ouppdaterad idag. Ärligt talat, vad är jag?

    • http://www.radda-sverige.nu Lena Holfve

      Du är vad jag kallar för en systerkvinna. Du skulle inte ställa frågor till mig annars. Den spänning du talar om är då du möter dem jag kallar för “riivalkvinnor”. Fundera på saken ett par månader.
      Lena

  • Lilla Bohmen

    Känner inte igen det här någonstans (vilket gör mig till rivalkvinna?) Har hamnat i lika många knepiga situationer med diagnostiserat psykiskt sjuka kvinnor och “vanliga” svenska män, ser mig själv som feminist och känner mig otroligt mycket tryggare med kvinnor, har mycket sämre erfarenhet av “mansgrupper”. Känner att jag blir otroligt trampad på i grupper med män, inte grupper med kvinnor, och hjälper därför hellre, samt umgås med, kvinnor. Blir skitglad när en kvinna lyckas och tycker också att kvinnor har lättare att bli glada för min skull och unna mig saker. De kvinnor som verkar missunna mig och andra framgång erkänner rätt ut att de har pratat mycket med de mansgrupper jag ser som är missunsamma. Det här är min erfarenhet och jag vet inte om det gör mig till rivalkvinna. Jag ser ojämlikheten som ett problem och anser att man bör öka medvetenheten om den för att få bort den. En sån här blogg tycker jag nästan stjälper det. Jag vet inte om min erfarenhet är annorlunda för att jag är i musikbranchen, men jag ser det här även utanför.

    • http://www.radda-sverige.nu Lena Holfve

      Du skriver om de jag kallar för “rivalkvinnorna” när du talar om kvinnor som rör sig mkt i mansgrupper och som blir missundsamma mot dig. Ojämlikheten i Sverige är påfallande och finns t.ex. inte här på norra Cypern. Det är som natt och dag.
      Mvh
      Lena

Follow

Get every new post on this blog delivered to your Inbox.

Join other followers:

Creeper