Då blir vi kvinnor de där hemmafruarna som i alla fall i min generation på ett rätt äckligt vis har blivit längtansfulla ideal. Vi vill ha ett jämställt liv men ÄNDÅ baka perfekta cupcakes, göra vackra dukningar, parfymera oss med doften av nytvättad bomull, ikläda oss söta blommiga klänningar, odla egna morötter i köksträdgård utan ogräs, och riktigt boa in oss i kärnfamiljens hägn och bli den där trygga bullbakande mamman som vi på något vis tror att vi måste vara för att duga. Läs mer.
Kolumnisten är en rätt typisk 70-talist som är uppfostrad av Gudrun Schyman och Kerstin Thorvall. De krigar konstant för sina rättigheter och friheter, och det ska vara millimeterrättvisa mellan män och kvinnor – det ska diskas lika många gånger var.
Jämlikhet och jämställdhet är deras mål
Det första problemet, förutom att det är en konstant maktkamp runt ”könsmaktsordningen”, är att barnen aldrig får diska alls. Barnen har förvandlats från en resurs till något som är i vägen, ett projekt och en individ som inte behövs alls. Det ger dem en så svag självkänsla att det ska till under för att de ens ska klara av att leva ett helt liv.
Det andra problemet är att man kämpar ihjäl sig helt i onödan egentligen
Vi är här för att reproducera oss, och helst ska nästa generation vara starkare och ”bättre” än vi själva, och har man fött två barn har man precis gjort sin ”plikt” och har man fött tre kan man betrakta sig som duktig. Den svenska kvinnan föder i snitt 1,2 barn och det betyder i klartext att vi på sikt försvinner som folkslag. Ingen svensk kvinna är idag beredd att föda fem barn för det är för dyrt och jobbigt, vilket det blir om man har 25% moms, 33% löneskatt, 40-50% inkomstskatt samtidigt som hembiträden/hushållsnära tjänster är TOTALFÖRBJUDET. Priset för att vi inte längre kan försörja en fembarnsfamilj på en lön och priset för att vi hatar hembiträden är alltså total utrotning – sedan är problemet med automatik löst.
Schymans och Thorvalls egotripp
Schyman har sagt att hon slutade supa huvudet av sig för sina barns skull, och Thorvall gjorde väl aldrig någonting alls för sina barns skull?
Barn har med andra ord inte varit speciellt prioriterade i deras egna liv, och glöms nästan alltid bort i deras försök att bygga det perfekta kvinnolivet.
Barns behov
Det förhåller sig nu så med barn att de behöver väldigt mycket tid och djupa omsorger och för att överleva behöver de kvinnans förmåga att se längre än näsan räcker. Män ser problem precis framför våra fötter, och det är kvinnor mycket sämre på. Det beror helt säkert på att våra hjärnor fungerar olika.
Forskare
Det var någon forskare ute och sa att barn förolyckas om män har hand om små barn och den manliga programledaren på TV4 gjorde fula miner emot henne – hon är verkligen ute. Det hon säger är TOTALFÖRBJUDET att säga och det är förmodligen därför det manipuleras med statistiken runt barnolycksfall.
Alla obducenter vet att män är risktagare. 75 procent av alla olyckor som sker i Sverige är så kallade vardagsolyckor. Särskilt utsatta är barn. En stor del av barnolyckorna i trafiken kommer inte med i statistiken.
Testa dig själv – om du är man
Har du någon gång letat kunskap om säkerhet avseende hem och barn? Min erfarenhet är den att mammor oroar sig konstant medan pappor mycket sällan ens tänker på barnsäkerhet. Män ser problem i nuet, och kvinnor ser de framtida. De ska samarbeta, och inte göra samma saker, om man talar om att skydda barn heltäckande.
Att det forskaren säger är sant vill vi inte se
Men sant är det, och när vi tvingar männen att ta hand om t.ex. späda barn känner de sig alltid tafatta. Tvingar vi inte dem lämnar vi bort spädbarn på dagis – ett dagis som älskade att anställa aktiva narkomaner under precis hela 70-80-talet. Där, i skolan och i hela samhället uppfostras sedan alla barn till att avsky allt vad auktoriteter heter, mamma och pappa t.ex, samt att avsky och förakta äldre samt sträva mot att bli egotrippade konsumenter.
Vi har alltså bytt ut livsmålet
Vi är inte här längre för att reproducera oss utan vi är här för att föda så få barn som möjligt så att vi får maximalt med pengar och tid till oss själva. Allt, utom omsorg, ska vi sedan göra själva: tvätta fönster, städa, tvätta och diska, diska, diska.
I lägenheten bredvid sitter det arbetslösa ungdomar
De skulle aldrig drömma om att gå in och arbeta som hembiträde i två år av sitt liv. Pigor ska vi inte ha! Alltså kan vi inte ha fem barn heller – med eller utan hjälpande gubbe. Alltså utrotar vi oss själva. Vidrigare kvinnoliv än vad de svenska kvinnorna har idag får man leta efter – det finns bara hos oss.
Kvinnan som chef – husmor – är borta
Den moderna kvinnan har inte en stab längre runt sig utan hon är ensam där hon springer mellan ICA, dagis, sitt eget jobb och hemmet.
Jag har därför full förståelse för att de vill ha millimeterrättvisa och få gubben att diska hälften
Men grundproblemet är att vi har världens högsta skatter; vi har inte längre råd att ens skapa en familj och driva den ungefär som man driver en rörelse. Vi har inte råd med någon stab. Kvinnorna är helt slutkörda, ensamma och gråter förmodligen ofta samt letar lösningen i en jämställd och diskande gubbe.
Vi har förbjudit allt som underlättade för kvinnorna
Jag har använt ett städföretag i en himla massa år, långt innan det blev avdragsgillt med hushållsnära tjänster. Det finansierar jag genom att inte köpa sprit och sällan halvfabrikat. De pengar jag gör av med på egokontot är massage, för jag sitter mycket, och resor, och under dem inklusive på Arlanda klipper jag mig och skaffar glasögon, kläder och smink.
Tjejerna som arbetar där, de är ungefär 25 anställda, kommer nog alla att bli VD:ar någonstans inom tio år
Jag själv, som är VD, började med att skura grötkastruller på Meths tesalong på Hötorget. Jag känner inga chefer idag eller framgångsrika företagare alls som inte har börjat antingen som städare eller diskare. Det är ett genomgångsjobb. Det var ingen som trodde att jag skulle bli kvar där bland grötkastrullerna hela livet. Det blev jag inte heller, och tjejerna som nu jobbar som städare kommer inte att bli det heller i mer än kanske ett eller två år.
Dels kan jag ägna mig åt barn medan de städar, dels kommer jag helt säkert att rekrytera folk ur den gruppen om jag skulle behöva personal. Jag känner dem. De är vad man kallar för ”ute på arbetsmarknaden”.
Jag behöver inte städa mer
Jag är snart 60 år. Städning är ett passerat stadium i mitt liv, och det är 20-åringar som ska konka hinkar. Mitt jobb är snarare att ge 20-åringar verktyg och självförtroende, se till att de får körkort och får veta hur samhället fungerar.
Nu vill socialdemokraterna och LO ha alla ungdomar fastkedjade vid sina datorer
Där utvecklar de ett spelberoende som heter duga. Därför får de unga mammorna diska själva, och jag kommer att få tanka bilen själv idag, men det slipper jag nästa vecka för då kommer jag att befinna mig i Turkiet där unga grabbar tankar. De har ingen arbetslöshet alls i den bemärkelse som vi känner den. Inga stressade vuxna heller.
Senaste kommentarer